Halloj i stugorna! På senaste tiden har plikten kallat i form av plugg men nu är jag tillbaka minsann. Åtminstone till helgen för på måndag till veckan åker jag och mina roomies tillbaka till Härnösand igen. Dock bara i fyra dagar denna gången, så det gör det onekligen liiite lättare att åka iväg.

Dagen har bjudit på ett besök på bästa förskolan med världens bästa barn. Detta ilag med några från studiegruppen. Vi lekte några lekar med barnen och observerade dem samtidigt. Jag blir allvarligt alldeles varm i hjärtat när jag tänker tillbaka på dagen. Känslan när barnen ser att man kommer och springer fram och slänger sig i famnen på en är så jäkla klockren! Då vet man att det man gör är bra. Så mängder med kramar och många skratt har det blivit och jag blev ännu mer övertygad om att jag verkligen har gjort rätt val här i livet att bli förskollärare. Helt klart en jävla grym känsla!

 

Resten av kvällen blir det till att skriva lite på ett grupparbete och dricka te. Hoppas att ni har en mysig kväll!

 

 

 

 

 

 

 

Som man kan tänka sig så är det ganska tufft att köra två kurser parallellt med varandra. Idag på förmiddagen tog jag därför med mig mina fina vän Marita ut i höstrusket för en lunch nere på staden. Jag tror att det är väldigt behövligt att komma ifrån datorn och böckerna i några timmar för att tänka och prata om något annat. Ibland kör man onekligen fast totalt och bara harvar på i samma mönster. Då är det nog nyttigt att prata med någon annan och få lite välbehövliga inputs på det egna arbetet. Få lite ny inspiration och nya tanker helt enkelt.

 

Nu blir det dock back to work igen. Jag siktar på att göra färdigt mitt arbete om taluppfattning antingen redan idag eller också på torsdag, då det blir jobb för min del imorgon. Sen blir det lite renskrivning av minnesanteckningar till diverse seminarium. Allt ska dock vara färdigt innan lördag då vi åker iväg för en helg i Åre. Så ja, det är väl bara till att sätta fart.

 

Nyss hemkommen från en fältstudie jag som har varit ute och gjort på förmiddagen. Det gick väldigt bra så nu har jag material att skriva om kan jag säga. Men hellre för mycket än för lite tycker jag.

Ute blåser det isiga vindar samtidigt som solen skiner som aldrig förr. "Någon", eller M, valde att ta mina vantar imorse när han gick iväg till jobbet så jag var tvungen att klara mig utan. Fingrarna lyste härligt röda när jag kom innanför dörren. Men ja, det som inte dödar härdar säger de ju så vi får ju anamma det helt enkelt!

 

Nu ska jag börja med uppsatsen för fältstudien medan jag fortfarande har allting i huvudet. Till detta gör jag mig en tunnbrödmacka och en kopp te. Life is good!

 

 

 

 

Bloggen har minst sagt legat på is nu några dagar. Kul dock att det faktiskt är några själar därute som är in och kikar varje dag! Denna frånvaro beror, inte helt otippat kanske, på plugg. Men nu äntligen är jag helt klar med 15-poängsuppgiften. Fint som stryk på en fredagkväll liksom. Klappar mig själv lite ödmjukt på axeln. Nej men skämt åsido, det känns sjukt skönt och jag hoppas innerligt att jag kan skramla ihop några poäng på den i alla fall. 

 

Hursom så är det hur bra som helst i övrigt. Jag känner att jag ligger i fas med skolan vilket betyder mer tid för fina familjen och mina fina vänner. Jag har på sistone känt mig som världens sämsta kompis som aldrig ids hör av sig. Jag vet ju hur det känns när man ständigt är den som får höra av sig hela tiden, så det har väl kanske inte känts helt bra. Men nu kan det som sagt äntligen bli lite ändrig på det. Det känns väldigt fint. 
Apropå ingenting så sitter jag nu och lyssnar på min bästa väns Spotifylista vid namn Back in the days. Ett riktigt hallelujah moment.

 

 

Dagen har spenderats med bästa Tove och Marita på vårt kära Campus. Vi har kämpat, svettats och druckit massa kaffe och nu äntligen är jag hemma! Kvällen kommer att bjuda på chill i alla dess former. Är så trött och seg i huvudet. Ett par clementiner, M och tv:n blir således mitt sällskap ikväll och inte mig emot. Kan behöva lite lugn och ro.

 

 

Usch, vad jag känner mig trött och seg. I somras hade jag stora problem med att somna på kvällarna men nu är det minsann andra bullar. Ska man tro M så tar det inte många minuter innan jag sover som en stock när jag väl har lagt huvudet på kudden. Jag var ju lite nojig där ett tag att sömnlösheten skulle hålla i sig, men som tur är har den gett med sig.

Hursom så fortsätter den här dagen som gårdagen slutade. Med böcker i min hand och en kopp med kaffe. Det är livet som student det! I alla fall för mig. Snart är det åter dags att sätta sig i bilen och åka iväg till Härnösand. Varför går tiden så fort när man har kommit hem? .

 

 

Snurr, snurr och åter snurr. Yes, så känns det i mitt huvud för tillfället. Det är fullproppat helt enkelt. Dagen hittills har bjudit på ja, massa läsning i sängen. Jag har inte gått många steg idag kan jag säga. Planen var att jag skulle ta mig till Campus men jag sket i det. Det kändes motigt att gå upp från sängen och det kändes motigt att gå utanför dörren. Regnet ligger som i luften och har gjort hela dagen. Så här sitter jag alltså. Är det inte lite utvisning på att sitta på ett och samma ställe hela dagen?

 

Snart kommer min kära sambo hem från jobbet. Can't wait! Då kan jag få koncentrera mig på något annat ett tag. Ögonlocken börjar nämligen bli tyngre och tyngre. Det kanske är ett tecken på att jag ska lägga ner för idag? Who knows. Ikväll blir det Idol och Hela Sverige bakar för hela slanten. Just Hela Sverige bakar tycker jag är ett sjukt mysigt program och man blir ju helt klart lite sugen på alla godsaker de får till. Vad det gäller Idol så är det lite extra spännande ikväll om ni frågar mig. Detta för att det är Matilda Melins tur att kvala. Hon kommer nämligen härifrån trakten så nu hejar förhoppningsvis hela Östersund på henne!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ja, liksom rubriken avslöjar så har min dag hittills varit ganska hektisk. Jag började redan vid 07.00 imorse med att göra mig iordning inför ett läkarbesök. Det gick lyckligtvis himla bra och jag är nöjd och glad! Detta följdes av en tur på staden med min kära sambo som har tagit sig två dagar ledigt i veckan. Lite gött sådär. Vi käkade lite frukost/lunch för att sedan åka hemåt.

När vi är på väg hem så får jag ett telefonsamtal från min studiegruppskompis Tove som säger att hela fem uppgifter, varav två 15 poängsuppgifter ska vara inlämnade på måndag nästa vecka. Öh..okej? Jag får panik och ringer till min andra studiegruppskompis Kerstin och vidarebefodrar det som Tove berättat. Hon får panik och gör förmodligen detsamma nu.

 

Väl hemma så sätter jag mig på en gång och börjar grotta ner mig i diverse uppgifter och här sitter jag fortfarande. Och kommer mest troligt att göra det tills ikväll. Hej då den lilla fritid jag hade! Det var roligt att nästan få träffa dig.

Jag hoppas innerligt att det bara har blivit något knas med informationen från de kursansvariga. Det finns inte en chans att alla kommer att hinna klart dessa uppgifter tills nästa vecka.

Största lärdomen från idag är väl att studentlivet verkligen inte är en dans på rosor.

 

 

Hej från Campus! Vi kämpar på som aldrig förr men det känns som att det går i sirap ibland. Blöh!

 

 

 

Jamen imorgon tar vi och åkter iväg en vecka till kära Härnösand igen. Det ska bli spännande med det känns ändå alltid liite jobbigt och vemodigt. Framförallt är jag ju så van vid att alltid ha min käraste som sover precis bredvid mig och som också kan lägga sin arm runt omkring mig när jag behöver det. Att sova själv. Det är det värsta. Denna gången har jag dock fått två sambosar. Jag var i ärlighetens namn lite skeptisk från början men nu så känns det bara roligt. Det kan nog vara trevligt med lite sällskap. Tiden går som fortare då.

 

Jag kan tycka att det är synd att utbildningen inte fanns här i stan. Det hade onekligen underlättat en hel del på både det ena och det andra sättet. Men hur jobbigt och drygt det än känns och är så har jag ju faktiskt inte så mycket till val. Vi vet ju samtidigt också att det i slutändan är värt alla resor fram och tillbaka. Den dagen jag får hålla min lärarexamen i handen vet vi att det var värt det. Men tills dess får vi kämpa på. That's the life of a student. Nu ska jag och älskade sambon mysa sönder innan det är dags att gå och lägga sig ♥

 

 

 

 

 

 

 

Nu har jag äntligen registrerat mig på kurserna som vi ska läsa nu till hösten 2013. Det känns lite konstigt men också himla roligt såklart. Förhoppningsvis så kan man under dagen komma åt den där förbaskade studiehandledningen som jag har suktat efter. Där står nämligen alla seminarium, examinationer och inlämningsuppgifter vi ska ha och när dessa ska äga rum. Så det vore ju onekligen skönt om man kunde få ta sig en titt innan det bär av till Härnösand igen. Så jag håller tummar och tår för att det ska dyka upp under dagen helt enkelt.

 

Annars då? Jag liger i sängen och lyssnar på regnet som droppar utanför. Hoppas verkligen att vädret blir bättre då jag, M och katterna tillsammans med mina föräldrar drar till stugan över helgen. Då skulle man som väldigt gärna vilja att finvärje' visar sig från sin bästa sida. Please?

Nu är det nog hög tid att masa sig upp ur sängen och värmen. Sen blir det en välbehövlig dusch och en kopp te!

 

 

Jag kan inte med ord uttrycka hur mycket jag ser fram emot att börja plugga igen! Att kicka igång termin 3. Att ta tag i allt som komma skall. Att lyssna på föreläsningar. Att skriva klart uppsatser och andra uppgifter. Att diskutera med studiegruppen.

Hade det varit för några år sedan hade jag aldrig någonsin kläckt ur mig dessa tankar och kommentarer, så jag är själv lite överraskad av hur taggad jag faktiskt är.

 

Det enda som jag redan nu vet kommer att bli aningens jobbigt är dessa inneveckor då jag kommer att befinna mig i Härnösand och M är kvar här hemma. Men vi har ju trots allt överlevt hela det första  läsåret, så det ska väl nog gå bra.

 

 

God förmiddag!

Här sitter jag vid köksbordet i mina sunkiga och urtvättade sovkläder, insvept i mitt täcke och dricker te. Inte helt fel såhär på förmiddagen tysch je. Mannen är ute på fisketur med sin pappa så jag är all by myself. I alla fall så har jag under morgonen och fram till nu suttit och haft mailkontakt med vad som känns som några 17652537 människor, en mer sanningsenlig siffra är dock fyra, angående litteratur som behövs inför skolstarten i September månad. För er som inte redan vet så pluggar jag till förskollärare och avslutade mitt första år av 3,5 för två månader sen, i Juni.

 

Trots att det är ganska länge kvar på sommaruppehållet så känns det som att det är lika bra att ta tag i vad som annars lätt skulle kunna skjutas upp. När alla böcker är inhandlade och klara så kan jag med gott samvete sitta på röven, njuta och tagga till inför höstterminen 2013. Jag trodde aldrig att jag skulle kläcka en sån här kommentar men jag känner faktiskt en liten längtan efter att börja plugga igen. Det ska bli himla fint att komma igång! Jag brukar annars kunna vara klagar'n nummer 1 över diverse saker men icke.