Literature & longing

God förmiddag!

Här sitter jag vid köksbordet i mina sunkiga och urtvättade sovkläder, insvept i mitt täcke och dricker te. Inte helt fel såhär på förmiddagen tysch je. Mannen är ute på fisketur med sin pappa så jag är all by myself. I alla fall så har jag under morgonen och fram till nu suttit och haft mailkontakt med vad som känns som några 17652537 människor, en mer sanningsenlig siffra är dock fyra, angående litteratur som behövs inför skolstarten i September månad. För er som inte redan vet så pluggar jag till förskollärare och avslutade mitt första år av 3,5 för två månader sen, i Juni.

 

Trots att det är ganska länge kvar på sommaruppehållet så känns det som att det är lika bra att ta tag i vad som annars lätt skulle kunna skjutas upp. När alla böcker är inhandlade och klara så kan jag med gott samvete sitta på röven, njuta och tagga till inför höstterminen 2013. Jag trodde aldrig att jag skulle kläcka en sån här kommentar men jag känner faktiskt en liten längtan efter att börja plugga igen. Det ska bli himla fint att komma igång! Jag brukar annars kunna vara klagar'n nummer 1 över diverse saker men icke.

 

 

 

 

 

 

Lite ensamtid insvept och med en kopp te? Är jag helt knäpp i skallen om jag säger att det låter helt och håller magnifikt? :)

Svar: Man ser inte hela bilden, man ser det som är som ett "fodral". Och det är ofta mycket fokus på all "lyx" och "glamour" bland spelarfruar.. men det är också ALLT som folk vill se. Det är ju precis som med allt annat i livet, allt är inte svart och vitt.

Ibland så, sen finns det alla typer av människor. Jag kan bara tala för mig själv och mitt liv, det är det enda jag har 110% koll på. Det finns helt klart en viss glamour, men den är väldigt sällan. I alla fall för mig. Jag skulle nog säga att det inte står så mycket negativt eftersom den sidan av livet inte är något som folk vill höra om. Alla tidningar, tv etc. vill mata folk med den glamourösa sidan av att vara spelarfru. Det är så de lyckas sälja tidningar och göra alla hemmafru-serier :) Det är ingenting konstigt med det. Det är dock lite skrämmande när folk säger att dem vill bli spelarfru för att det verkar vara ett superenkelt liv.. men man får ha rätt mycket skinn på näsan om man ska vara i den situationen. Och veta vem man är. För om man INTE är Hollywoodfru eller en Real Houswife så är realiteten att din identitet och ditt namn är helt och hållet orelevant. Vi är bihang. Och inte mycket mer. Så vet man inte vem man är innan så är det rätt lätt att tappa bort sig själv i vem alla runt omkring förväntar sig att man ska vara.

Ensamtid är skönt. Nu har jag det rätt ofta då min sambo spelar match varje dag, men det var längesedan jag hann njuta av den faktiskt. Vi har alla affärsdealer, pappersarbete, mail, sportgrejer, bröllop.. etc. I'm going nuts. Så din stund med ditt te och täcke, jag är officiellt avis ;) Och alla de där andra sakerna du radade upp? I love them. Vill också se SATC i timmar, hänga i jammies och bara ta det lugnt.