Njae, kanske inte ändå. Men här är i alla fall resultatet av min morgonbakning. Jag själv får väl ändå ta och säga att jag är ganska nöjd. Jag är i vanliga fall en riktig katastrof i köket ska ni veta. Vi klickar helt enkelt inte. Så detta är med andra ett stort steg framåt i utveckligen! Jag har verkligen tur som har träffat världens bästa kille som ändå tycker att det är helt okej att stå för middagar och annat.

 

Nu kunde jag och köket för ovanlighetens skull ändå samarbeta vilket definitivt känns som ett fall framåt!

Det är ju faktiskt nästan så att man får lust att prova att baka något annat för skoj skull måste jag erkänna. Övning ger färdighet heter det visst. Who knows, det kanske blir en annan kaka nästa helg?